Veckans skivomslag nr 2. Timrå IK

Timrå IK

I början av 1970-talet blev det väldigt populärt bland landets idrottsföreningar att ersätta sina äldre sÃ¥nger -  med en mer klämmig variant och som man ofta lät föreviga pÃ¥ skiva. Detta tarvar egentligen sin egen artikel i framtiden. Men en av dessa klubbar var alltsÃ¥ TimrÃ¥ IK – och troligen var det här även deras första egna lÃ¥t. Det passade ocksÃ¥ bra - dÃ¥ 1970-talets början var TimrÃ¥ IK:s guldÃ¥lder.

Egentligen var väl inte syftet med dessa skivor att de enbart skulle lÃ¥ta bra, eller ens att de skulle göra det. Här handlade det om identitet och att lÃ¥ta spelarna vara med och sjunga. Men den här skivan har sin egen rätt vackra historia – om än resultatet blev rätt svajigt. Men kanske kan man ha visst överseende med det.

Dansbandet som anlitats för att göra skivan var Jonny Cutz – ett känt dansband frÃ¥n Sundsvall och som faktiskt gjorde comeback för nÃ¥gra Ã¥r sedan, efter att ha slutat med spelningarna pÃ¥ 1980-talet. Den här gÃ¥ngen valde man för A-sidan att använda en klassisk hit –  Bye, bye love frÃ¥n 1957 och som även var Everly Brothers första hit. Texten skrevs av en av bandmedlemmarna Göran Öhgren och titeln blev Timrå  hej. Soloinsatsen fick dock skötas av lagets stora hockeyprofil Lennart ”Lill-Strimma” Svedberg. I klubbsÃ¥ngslogiken är det snarast bedrifter pÃ¥ isen än skönsÃ¥ng som primeras.  Nu är dock inte resultatet sÃ¥ hemskt som man skulle tro. LÃ¥tvalet känns väl dock nÃ¥got sömnigt. Men lite visslingar och lagets allsÃ¥ng livar upp lÃ¥ten en aning.

Men det är egentligen baksidan som är mest fantastisk och med den kanske konstigaste version av ”When the Saints go marching in” som nÃ¥gonsin spelats in. Men historien bakom är egentligen rätt vacker. Det är nämligen en hyllning till klubbens mest hängivna supporter - med helt andra kvalitéer än vad som kanske skrivs om i dagens pressklipp angÃ¥ende klubbarnas supporterskaror. Man lät nämligen deras mest hängivna supporter W.Ö.-Kalle sjunga solot! ”Naturen hade” – som man skriver pÃ¥ omslaget ”inte skänkt Kalle allt som behövs för att fungera helt normalt i vÃ¥rt komplicerade samhälle”. Ishockeyspelarna i klubben tog sig an Kalle och lät honom vara med i de flesta sammanhang – även pÃ¥ reser med laget till bortamatcherna. Kalle framförde nämnda lÃ¥t spontant när klubben firade femtio Ã¥r och jublet efterÃ¥t ska närmast ha motsvarat ishallens ljudnivÃ¥ vid mÃ¥lgörande. Och ibland kanske det inte är sÃ¥ viktigt hur det lÃ¥ter, tanken kanske trots allt är det viktigaste.

Hur det lät – ja det kan ni höra på följande länk: http://www.dubbeltallen.se/musik/jonny-cutz-orkester-timra-hej-1971/

This entry was posted in Veckans skivomslag and tagged , . Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>